Fästingburen virusencefalit
Virusinfektion som sprids genom fästingbett. Ger huvudvärk, feber, värk i kroppen, trötthet samt förlamning i sällsynta fall. Personer som regelbundet vistas i fästingrika områden bör överväga vaccination. Grundvaccination är 3 doser inom 1 år, därefter en dos vart 3:e-5:e år. TBE-vaccinet är godkänt för att ges till barn fr o m 1 års ålder.
------------------------------------------------------------------
TBE-information från Smittskyddsenheten till allmänheten
i Stockholms län 2008
Februari 2008
Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE)
Två sjukdomar, som kan medföra hjärn-/hjärnhinneinflammation, överförs med fästingar, dels Borreliainfektionen, orsakad av bakterier, dels virussjukdomen fästingöverförd hjärninflammation eller ”TBE” (efter engelskans ”tick-borne encephalitis”). Borreliainfektion kan botas med penicillin men ej förebyggas med vaccination. Mot TBE saknar vi effektiv behandling, men sjukdomen kan förebyggas genom vaccination.
Bakgrund
Varje år drabbas i Sverige 100–200 personer av fästingburen hjärninflammation (TBE). De flesta blir helt återställda, men ca 10 % får förlamningar och drygt en tredjedel får andra långdragna eller bestående besvär. Dödsfall förekommer men är mycket sällsynta. TBE-smittan finns huvudsakligen inom Upplands och Södermanlands skärgårdar och delar av Mälaren. Den finns dock även på andra ställen t ex längs ostkusten och kring Vänern och Vättern. Flera personer har smittats på Åland.
Särskilda riskområden är bl a Södertörn, Södertäljeviken och de centrala delarna av Mälaren, där antalet fall lyckligtvis har minskat under senare år, sannolikt p g a ökande vaccinationstäckning. Smittrisk föreligger dock i hela skärgården, från Öregrund till Nyköpings skärgård.
Smittan är även i riskområdena förhållandevis ovanlig. Det är framför allt fast boende och sommarboende, som har insjuknat. Förskolebarn som smittas får i regel lindrigare symtom än vuxna. Sjukdomen smittar ej från person till person.
Generella skyddsåtgärder mot fästingbett
Fästingar brukar trivas i gräs- och buskvegetation, särskilt där det är fuktigt. Bästa sättet att minska risken för insjuknande är att om så är möjligt undvika sådan terräng. Myggmedel ger inget tillförlitligt skydd mot fästingbett.
När du vistas i fästingmiljö
Stövlar och långbyxor, med byxbenen nedstoppade innanför stövelskaften, och en skjorta, nedstoppad innanför byxlinningen, ger ett gott men inte fullständigt skydd. Inspektera gärna kläderna regelbundet och borsta bort ev. fästingar. Man kan även torktumla kläder för att snabbt avdöda fästingar. Efter vistelse i fästingområde, inspektera hela kroppen, speciellt mjuka och behårade kroppsytor. På barn fäster sig fästingarna ofta på huvudet, speciellt vid öronen och i hårfästet. Eftersom fästingarna ofta tar ganska lång tid på sig att hitta ett lämpligt bettställe kan det också vara klokt att duscha (eller bada) och kamma håret.
Om Du blir fästingbiten
1. Fästingar som sitter fast i huden bör tas bort så snart som möjligt, helst med en finspetsig pincett eller en fästingborttagare. Fatta tag om fästingens mundelar långt in mot din hud och drag rakt ut. Vrid ej fästingen när du drar ut den, eftersom detta kan göra att mundelarna bryts loss och fastnar i huden.
2. Om du inte får bort hela fästingen – vänta några dagar, så uppstår en liten inflammation, och sedan kan du ofta enkelt lyfta ut kvarvarande delar med pincett eller nål.
3. Kontrollera sedan huden, där du blivit fästingbiten. Om en påtaglig rodnad uppstår på bettstället inom några veckor eller om du t ex får feber eller huvudvärk eller känner dig sjuk efter bettet, sök läkare. Den lilla rodnad som ofta uppstår i anslutning till fästingbettet är dock vanligen ofarlig och kräver ej penicillinbehandling. Katter och hundar kan föra med sig fästingar, som kan krypa över på människor. Kamma djurets päls, helst över något ljust underlag, och avliva ev. fästingar. En blodfylld fästinghona som släpper från en hund eller katt i trädgården kan lägga upp till 2 000 ägg som alla kan utvecklas till en blodsugande larv.
Vaccination
Vaccin mot TBE med god skyddseffekt finns i Sverige.
TBE-vaccination kan rekommenderas till
- fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk (se kartan)
- resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleuropa eller Östeuropa.
Vaccinationsindikationen är mindre angelägen för
- personer som endast mycket kortvarigt vistas i områden med smittrisk och personer som visserligen bor i riskområden men inte brukar vistas ute i skog och mark. Små barn, i synnerhet barn under 3 år, som insjuknar i TBE får i regel lindrigare symtom än vuxna och därför är vaccination mindre angelägen i denna åldersgrupp. Men föräldrar som bor i områden med känd smittrisk och som önskar vaccinera sina förskolebarn behöver inte avrådas från detta. Om du insjuknat i TBE är det viktigt att din familj eller andra anhöriga, som vistas i samma område där du blivit smittad, vaccineras mot TBE. Vaccinationen bör påbörjas i god tid före fästingsäsongen.
På www.smittskyddsenheten.nu hittar du mer information i broschyren ”Fästingar och fästingöverförda infektioner”.
Bo Svenungsson
bitr smittskyddsläkare
Mona Insulander
smittskyddssjuksköterska
- TIPSA! - Dela med dig!
